Bedömningsanvisningar

Bedömningsanvisningar för freestyledomare

Bilaga till bedömningsanvisningarna införda 2012-03-29: Heelworkpositionernas benämningar

Gällande freestyle och heelwork från och med 2011-01-01

Här presenteras de öppna bedömningsanvisningar som överenskommits i samband med regelutformningen och vid domarkonferenserna. Syftet med anvisningarna är att ge domarna en gemensam plattform för sina bedömningar samt att ge de tävlande information om vad som kan påverka bedömningen av deras program positivt eller negativt. Bedömningsanvisningarna är ett levande dokument med möjlighet till förändringar vid de årliga domarkonferenserna. Tävlande och andra aktiva inom sporten har rätt att inkomma med kommentarer, synpunkter och förslag till förändringar av anvisningarna inför domarkonferenserna.

OBS: Domaranvisningarna täcker långt ifrån alla situationer som kan förekomma, det är i hög grad fortfarande upp till domarna att avgöra vad som är bra och vad som är mindre bra i ett program.

Det här är en vägledning för heelwork- och freestylebedömningar. Den ska vara till hjälp för dig som domare för att kunna göra bedömningarna så bra som möjligt och för att avdragen ska bli likartade för samma fel oavsett vilken domare som dömer.

När du dömer, tänk då på att du i hög grad är med och påverkar vilken riktning sporten tar. Deltagarna gör det som de vet lönar sig, tänk på det när du bedömer. Trick som kan skada hunden eller som inte är passande bör inte lönas. Tvång eller hård handling ska alltid generera avdrag eller diskvalifikation.

Heelwork och freestyle bör alltid vara show, utstrålning och glädje.

Där hundens prestation alltid ska vara i centrum. Se ekipaget som en tavla där föraren är ramen och hunden är själva målningen.

Kommentar till tävlingsbestämmelserna

Detta avsnitt ger en kort beskrivning av vad som kan förväntas av programmen i de olika tävlingsklasserna.

Tanken med freestylesporten är att den ska präglas av ett stort mått av frihet för skapande av

program som passar den enskilde hundindividen, och i vilket hunden och föraren kan arbeta

tillsammans på ett sätt som är underhållande att titta på. Heelwork och freestyle bör vara show, utstrålning och glädje, där fokuset ska ligga på att freestyle är en HUNDsport!

Det gäller att vända en enskild hunds eventuella svagheter till styrkor och visa på kreativitet i att göra det bästa av de förutsättningar som finns hos hund och förare. En viktig målsättning är att alla hundtyper ska ha samma förutsättningar att utöva och avancera i sporten. Eftersom olika bakgrund, mentalitet och fysiska förutsättningar präglar olika hundtyper förekommer inga givna rörelser eller moment i någon av tävlingsklasserna. Friheten och avsaknaden av strikta ramar gör också att bedömningen med nödvändighet präglas av ett visst mått av subjektivitet.

Målsättningen för domarkåren förblir dock att sträva efter en enhetlighet i bedömningen där

hänsyn tas till hundtyp.

Freestyle och HtM bedöms i tre kategorier:

• • Utförande kan kortfattat beskrivas som en bedömning av hur programmet utförs under

tävlingsdagen.

• • Programmets planering och kvalitet omfattar bedömning av programmets tekniska kvalitet, den tekniska delen av koreografin och hur programmet planerats och efter ekipagets förutsättningar. Du bedömer enbart det du sett, inte vad du kan gissa dig till skulle utföras.

• • Tolkning av musik utgörs av de faktorer som gör att programmet passar till den valda

musiken och att program och musik passar ekipaget.

Discipliner:

Det ska vara tydligt för publik och domare om det är ett HTM- eller ett freestyleprogram som utförs. Om ekipagets program lika väl skulle kunna passa i den motsatta klassen är det ett klart fel och då bör det dras minst 2.6 poäng i kategorin ”programmets planering och kvalitet”.

Ett HTM-program ska innehålla minst 75% heelwork (gärna mer). Innehåller det mindre bör det dras minst 2.6 poäng från kategorin ”programmets planering och kvalitet”. Tänk på att övergångarna räknas som freestyle.

Ett freestyleprogram bör innehålla mera freestylerörelser och max 25% heelwork (gärna mindre), innehåller det mera bör det dras minst 2.6  poäng från kategorin ”programmets planering och kvalitet”.

Överträdelse av 2-metersregeln i HTM är ett klart fel. Ett program som bryter mot denna regel får inte belönas med uppflyttningspoäng eller certpoäng. Avdraget på 2,6 poäng görs antingen i kategorin ”Utförande” eller ”Programmets planering och kvalitet”.

 

Faktorer på tävlingsområdet som leder till diskvalificering:

• Föraren uppträder på ett opassande sätt mot domaren, annan funktionär eller medtävlare. Detta gäller under hela tävlingsdagen.
• Föraren behandlar hunden på ett hårt, tvingande eller ovänligt sätt.
• Hundar som uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar, utesluts från vidare tävlan med efterföljande rapportering och kan avvisas från området.

Ovanstående punkter ska alltid rapporteras till SKK.

Faktorer på tävlingsbanan som leder till diskvalificering:

• Hunden är ur förarens kontroll. Hunden åtlyder inte kommandon och är tydligt ur förarens kontroll.
• Hunden eller föraren beträder ringen utan tillstånd. Detta kan ske om ekipaget beträder det markerade banområdet efter att det byggts klart men det är innan tävlingsstart.
• Hunden kommer lös och springer in på banan.
• Hunden uträttar sina naturbehov inne i ringen.
• Godis används eller är synligt i ringen.
• Föraren behandlar hunden på ett hårt eller ovänligt sätt. Domaren bör diska varje förare som är onödigt hård mot hunden oavsett var på tävlingsområdet episoden äger rum. HTM och freestyle är show – fysisk tillrättavisning hör inte hemma här.
• Hjälp till hund eller förare från utomstående.

• Hunden lämnar sin förare, slutar arbeta och kommer utanför ringen.
• Föremål i programmet används uteslutande som belöning.
• Domare kan se hundens medförda belöningsleksak under pågående program.
• Förare belönar hunden efter avslutat program på ett sätt som strider mot punkt 6.7 i reglerna. Det vill säga med en belöningsleksak eller godis inne i ringen.
• Hundens utsmyckning är förlöjligande eller förnedrande.

 

Övrig diskvalificeringsorsak:

• Hundens deltagande strider mot nationellt dopingreglemente för hund.
• Gällande  allmänna bestämmelser för utställning, prov och tävling överträds.

Övrigt

• Hund som tävlar under oriktiga anmälningsuppgifter stryks från klassen.

Tid.

Maxtiden för ett program ska inte över eller underskridas. Om det gör det, ska det dras ned 2,6 poäng i kategorin programmets planering och kvalitet.

Skall

Det räknas som fel om hunden oavbrutet eller genom huvudparten av programmet skäller, OM skallen stör helheten.

Poäng kan dras från utförande. Skriv överdrivna skall som kommentar. Du kan dra max 1- 2 poäng för detta. Om du drar av 2 poäng så ska hunden skälla genom hela eller nästan hela programmet. Enstaka skall bör inte bestraffas, inte heller om hunden skäller i någon enstaka rörelse. Detta förutsätter att hunden jobbar på, utan att själv bli störd av sitt skällande.

Lämnar ringen

Hunden lämnar ringen innan programmet är slutfört. Om hunden kommer utanför ringen men fortsätter att arbeta och är uppmärksam på sin förare, räknas det inte som fel och det bör inte medföra avdrag eller diskvalifikation. Verkar det som om föraren har planerat till att uppta mera plats än ringstorleken tillåter, så bör det dras poäng från kategorin ”programmets planering och kvalitet”, (utnyttjande av ringen). Max 0,5 poäng

Rekvisita.

Förare som använder mycket tid på att ställa i ordning sin rekvisita kan beordras att starta sitt program omedelbart. Om ekipaget ej gör det så kan det diskas.

Föremålen ska användas under programmet. Ett föremål får inte enbart användas som belöning till hunden. Rekvisita som ej används. 1 poängs avdrag. Targets är tillåtna.

Hårda kommandon

Var konsekvent mot hårda kommandon och handfasta korrigeringar, detta hör inte hemma i HTM och freestyle. Stora avdrag eller diskvalifikation.

Osunda, skadliga rörelser

För hunden osunda, skadliga rörelser, minst 3 poäng i avdrag.

2-metersregeln

Ett HTM-program som på ett oplanerat sätt bryter mot 2 meters regeln, 3 poängs avdrag.

Ett program som på ett oplanerat sätt överskrider den tillåtna andelen freestyle i HTM eller vice verca, 2,6 poängs avdrag

Leksak

Leksak eller godis som efter programmet ska ges till hunden som belöning får tas med in i ringen om det hålls dolt för hunden och domaren under tiden programmet utförs. Om belöningen ses före det, sticker upp ur fickan eller liknande medför det diskvalifikation. En bula i fickan där belöningen finns kan inte straffas. Leksaken ska vara ur hundens och domaren synhåll från det att ekipaget träder in i ringen och tills att ekipaget går av banan.

Uppvärmning i ringen

Domaren kan besluta att det är tillåtet att värma upp i ringen innan tävlingen startar eller mellan klasserna. Det ska vara samma regler för alla hundar i en given klass.

När ska hunden bedömas?

Ekipaget bedöms från den stund de träder in i ringen och till att musiken stannas. Därför bör domaren inte ta ögonen från det under denna tid. Ekipaget bör inte släppas in i ringen förrän domarna är klara att titta på det.

Huvuddomaren bör hålla ögonen på ekipaget tills det lämnar ringen. Hunden kan kissa eller handlern kan ge hunden en godbit och sker det bör någon av domarna se det.

Bedömningskategorier

Utförande:

Utförandet är kort sagt det som sker i ringen under programmet. I den här kategorin bedömer du närvaro, glädje, samarbete och helhet.

Poänghöjande faktorer kan vara:

• hunden åtlyder glatt och villigt förarens signaler
• hunden och föraren har ett bra samarbete
• hunden utför tricken på förarens signaler
• hunden utför tricken utan problem
• programmet görs flytande utan stopp och misstag
• hunden känns säker i programmet
• positionsarbetet och tricken utförs precist
• handlerns signaler är ett med programmet
• föraren uppträder passande för en hundshow
• hunden och föraren verkar trivas i ringen.
• hunden arbetar tyst och koncentrerat.
• Bra balans mellan förare och hund i programmet, där hunden ska vara i fokus.

Programmets planering och kvalitet, (innehåll).

Kort sagt den tekniska kvalitén och det som var planlagt innan tävlingen.

I den här kategorin bedömer du programmets tekniska uppbyggnad, hur föraren har planerat programmet och dess innehåll. Du belönar program som väcker din lust att se mera. Föraren ska se till att programmet har planerats så att hundens plats på tävlingsbanan inte överskuggas av förarens. Det ska vara tydligt att freestyle är en hundsport!

Poänghöjande faktorer kan vara:

• Svårighetsgraden på heelworken eller tricken är relevant för den klassen som ekipaget tävlar i.
• Programmet är väl avvägt med en mix av rörelser som gör att programmet känns intressant.
• Less is more!
• Planerade rörelser och övergångar passar väl ihop.
• Rörelser och tricks är väl uttänkta för att passa musikens accenter och ändringar.
• Tricken är anpassade för att passa hunden (byggnad, ålder, ras eller liknande).
• Programmet utförs så att hela publiken får ta del av det.
• Programmet är planerat så att det hålls inom markeringarna.
• Förarens klädsel är anpassat till programmet och hunden.
• Föraren ger plats åt hunden, så att hunden hamnar i centrum.
• Bra balans mellan förare och hund i programmet, där hunden ska vara i fokus.

Givna poängavdrag:

• Vid för mycket heelwork i ett freestyle program eller vice verca görs neddrag med minst 2,6 poäng.
• Hundens utsmyckning är störande, tar fokus från hunden, eller är kränkande. Neddrag görs från 0,1-10 poäng. Diskvalifikation kan göras. Hundens utsmyckning ska aldrig ge pluspoäng.
• Ett HTM-program som på ett planerat sätt bryter mot 2 meters regeln, 2,6 poängs avdrag.
• Ett program som på ett planerat sätt överskrider den tillåtna andelen freestyle i HTM eller vice verca, 2,6 poängs avdrag.
• Om koppelliknande föremål används ska ekipaget diskvalificeras.
• Musikens längd överensstämmer inte med reglerna. 2,6 poängs avdrag. Osunda, skadliga rörelser som är planerade, minst 2,6 poäng i avdrag.
• Om planeringen av programmet innebär att hunden inte har en central roll. 2,6 poäng avdrag.
• Om hunden ej är i rörelse under stor del av programmet.

Tolkning av musik

Musik och tolkning är kort sagt det som gör om det utförda programmet passar till just den här musiken och inte till vilken musik som helst, (den artistiska delen av koreografin). I den här kategorin bedömer du hur väl förarens och hundens tajming till musiken stämmer överens men också att musikens särprägel framhävs via ett tema, historia eller annat. Det är absolut inget tvång att programmet måste innehålla ett tema eller en historia, att bygga ett program som enbart är anpassat till musikens takt och accent är godkänt. Ett tema till musiken skulle kunna vara att föraren exempelvis har Pippi-kläder och flätor till Pippimusik. En historia behöver INTE berättas. Det är viktigt att tänka på att vi inte eftersträvar kopior av filmer, videos etc. Kreativiteten ska få flöda fritt! Neddrag ska inte göras för att exempelvis rekvisitan har annan färg eller utformning än originalet. Fri tolkning är helt tillåten så länge det passar till musiken. Neddrag ska inte heller göras för att handlingen i en historia är dålig. Fokus i bedömningen ska alltid göras med hundsporten i centrum. Det är inte förarens rörelser eller teaterkunskaper som ska bedömas.

 

Poänghöjande faktorer kan vara:

• Ändringar i musiken som medför ändringar i programmet.
• Toner som framträder i musiken utnyttjas i tolkningen.
• Höjdpunkter och klimax i musiken accentueras.
• Tempo, rörelser och tricks passar till musikens känsla och takt.
• Ekipagets rörelser följer musikens takt.
• Förarens klädsel avspeglar valet av musik.
• Ekipagets framträdande avspeglar musiken.

Freestyleklasserna

De tre tävlingsnivåerna separeras främst genom ökade krav vad gäller samtliga tre bedömningskategorier – Utförande, -Programmets planering och kvalitet, respektive –Tolkning av musik samt i programmens längd.

Det ges högre poäng till ett program med få men väl utförda rörelser, än ett med flera men

mindre precist utförda positioner. Önskan om att få in så många olika rörelser som möjligt i

programmet får aldrig bli viktigare än tolkningen av musiken. Det får inte se ut som om att de

olika positionerna är med i programmet enbart för att visa att hunden kan utföra dem.

En viktig synpunkt är att ett programs ”svårighetsgrad” inte bara består av att tricken och positionerna blir svårare, detta är endast en av många parametrar som bedöms. Att ekipaget följer musikens rytm och ändringar är viktigare än att svåra trick görs utan samband med musiken som spelas.

Poängsättning freestyle

Klass I:

I denna klass kan programmet vara uppbyggt kring relativt få, enkla rörelser (cirka 3-

6 stycken) och enkla övergångar mellan dem. Exempel på enkla rörelser kan vara slalom/åttan, positionsarbete och snurrar. Samarbetet ska vara gott men behöver inte vara felfritt för att belönas med uppflyttningspoäng. Programmets planering och kvalitet kan vara enkel liksom tolkningen av musiken. Det ställs inga stora krav på uppfinningsrikedom.

Programmets längd behöver inte vara långt.  I klass 1 gäller ”less is more!”

Klass II:

I denna klass ställs något större krav vad gäller rörelser och övergångar. För att nå

uppflyttning krävs här ett mer genomarbetat program där hunden mer självständigt klarar

rörelser och övergångar, till exempel att hunden kan utföra rörelser utan tydliga hjälper

och/eller på avstånd från föraren, I klass II förväntas även en högre grad av precision i

hundens rörelser, samt en ökad uthållighet hos hunden. Högre krav i relation till klass I ställs

vad gäller programmets utformning och tolkningen av musiken.

Klass III:

I denna klass förväntas hunden visa prov på förmåga att arbeta självständigt, till exempel genom att hunden utför rörelser på ett eller flera av nedanstående sätt:

• utan tydliga hjälper

• att positionen hålls
• på avstånd från föraren
• självständigt så till vida att hunden gör en rörelse medan föraren gör en annan.

(Observera att ovanstående tre punkter endast är några bland många tänkbara sätt att visa på hundens förmåga att arbeta självständigt). Programmet ska i hög utsträckning uppfattas som

en sammanhängande helhet, utan tydliga, oavsiktliga stopp mellan rörelser. Högre krav än i

de lägre klasserna ställs vad gäller hur avancerade rörelserna är och den precision med vilken

de utförs. Högre krav ställs också vad gäller kreativitet i programmets utformning och hur programmet skapats för att tolka den aktuella musiken. Klass III-program bör ha ett högt underhållningsvärde där hundens förutsättningar verkligen kommer till sin rätt. Tänk på även här att se programmet som en tavla där hunden är målningen och föraren är ramen.

HtM-klasserna

De tre tävlingsnivåerna separeras främst genom ökade krav vad gäller samtliga tre

bedömningskategorier – Utförande , Programmets planering och kvalitet, respektive Tolkning

av musik samt i programmens längd (se avsnitt 6.2).

Det ges högre poäng till ett program med få men väl utförda positioner, än ett med flera men

mindre precist utförda positioner. Önskan om att få in så många olika positioner som möjligt i

programmet får aldrig bli viktigare än tolkningen av musiken. Det får inte se ut som om att de

olika positionerna är med i programmet enbart för att visa att hunden kan utföra dem.

Positionsarbete i heelwork to music.

I HTM räknas positionsarbete i följande positioner:

• Hundens högra skuldra vid förarens vänstra ben.
• Hundens vänstra skuldra vid förarens högra ben.
• Hundens vänstra skuldra vid förarens vänstra ben men med nosen i motsatt riktning mot förarens ansikte.
• Hundens högra skuldra vid förarens högra ben men med nosen i motsatt riktning mot förarens ansikte.
• Hunden mellan förarens ben
• Hunden på framsidan av förarens ben med nosen 90 grader i förhållande till föraren
• Hunden på baksidan av förarens ben med nosen 90 grader i förhållande till föraren.

Dessa positioner ska kunna bibehållas under rörelse. Utan att hunden hoppar eller ”krabbar” sidledes för att följa föraren.

Hunden ska vara rak och parallell med föraren.

Hunden bör inte gå på två spår. Under sidrörelserna är hunden undantagen från denna regel.

Hunden ska bibehålla samma avstånd från föraren i alla positioner.

Hunden ska röra sig i samma riktning som föraren.

Hunden ska följa föraren i det tempo som föraren rör sig i.

Kommentar 2012-03-29: Se även bilaga till bedömningsanvisningarna: Heelworkpositionernas benämningar

Skiften mellan HTM-positionerna

Det är önskvärt att det med tydlighet framgår att det är hunden som skiftar i positionerna i programmet. Program där hunden fortsätter sin linje och föraren ändrar sin, bör alltså inte belönas i samma grad som om hunden skiftar positioner runt om föraren. Det bör framgå att hunden kan de olika positionerna som används och kan inta dem självständigt och bibehålla dem.

För att en rörelse ska räknas som HTM-position är det viktigt att hunden går på alla fyra tassarna, haltning, sitt etc räknas därmed inte som att hunden är i HMT-position. Föraren kan dock ändra position, huka sig, krypa så länge hunden håller kvar sin.

Klass I:

I denna klass kan programmet vara uppbyggt kring få HtM-positioner (cirka 1-3) och

enkla övergångar mellan dem. Samarbetet ska vara gott men behöver inte vara felfritt för att

belönas med uppflyttningspoäng. Programmets planering och kvalitet kan vara enkel liksom

tolkningen av musiken. Det ställs inga stora krav på uppfinningsrikedom.

Klass II:

I denna klass ställs något större krav vad gäller HtM-positionernas antal och kvalitet.

För att nå uppflyttning krävs här ett mer genomarbetat program där hunden mer självständigt

håller positionerna och utför övergångar mellan positionerna. I klass II förväntas en högre

grad av precision i hundens HtM-positioner, samt en ökad uthållighet hos hunden. Högre krav

i relation till klass I ställs vad gäller programmets utformning och tolkningen av musiken.

Klass III:

I denna klass förväntas hunden visa prov på förmåga att arbeta självständigt, till

exempel genom att hunden håller positionerna och utför övergångar på ett eller flera av

nedanstående sätt:

• • utan tydliga hjälper
• • självständigt så till vida att hunden håller positionen medan föraren utför saker som kan vara distraherande för hunden.
• • under tempoväxling
• • under backning eller sidoförflyttningar.

(Observera att ovanstående fyra punkter endast är några bland många tänkbara sätt att visa på

hundens förmåga att utföra ett avancerat positionsarbetet.) Programmet ska i hög utsträckning uppfattas som en sammanhängande helhet, utan tydliga, oavsiktliga stopp. Högre krav än i de lägre klasserna ställs vad gäller variationen av och kvaliteten i HtM-positionerna. Högre krav ställs också vad gäller kreativitet i programmets utformning och hur programmet skapats för att tolka den aktuella musiken. Klass III-program bör ha ett högt underhållningsvärde där

hundens förutsättningar verkligen kommer till sin rätt.

Poängsättning HTM

Det bör ge högre poäng att ha få, väl utförda positioner, än flera mindre precisa positioner. Program där hunden går sidledes eller bakåt bör belönas högre än program där hunden enbart går framåt. Önskan om att få många olika positioner i programmet får aldrig överskugga tolkning av musiken. Det kan då se ut som om att alla positionerna är i programmet bara för att visa att hunden kan utföra dem.

Viktigt!

I HTM ska tricken aldrig vara det som dominerar programmet. När man sett ett HTM-program bör man tänka på det flotta positionsarbetet inte de spektakulära tricken. Tricken bör byggas in i programmet så att de passar till musiken och inte tar plats eller fokus från positionsarbetet.  Som trick räknas också övergångarna mellan positionerna.

Svenska Kennelklubben

163 85 SPÅNGA

Besöksadress Rinkebysvängen 70

Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40

Webbplats www.skk.se